Avgiftshöjning på 46,5 procent kan nu prövas i Högsta domstolen

En uppmärksammad tvist om kraftigt höjda avgifter i nyproducerade bostadsrätter kan nu komma att prövas i Högsta domstolen. Efter att hovrätten slagit fast att en avgiftshöjning på 46,5 procent inte gav köparen rätt att frånträda sitt förhandsavtal har köparna begärt prövningstillstånd. Frågan anses vara av stor principiell betydelse – inte bara för parterna i målet utan för tusentals bostadsköpare i nyproduktion.

Bakgrunden: avgiften höjdes kraftigt

Målet rör en bostadsrätt i ett nyproduktionsprojekt där köparen tecknade förhandsavtal under 2021. I avtalet angavs att månadsavgiften skulle uppgå till drygt 5 500 kronor. När det var dags för inflytt visade det sig istället att avgiften skulle vara 7 770 kronor per månad – en höjning med 46,5 procent jämfört med vad som angivits i förhandsavtalet.

Köparen valde då att säga upp avtalet och begärde tillbaka sitt förskott. Bostadsrättsföreningen och projektets produktionsbolag menade däremot att köparen saknade rätt att frånträda avtalet och krävde ersättning för den skada de ansåg uppstått.

Domstolarna kom fram till olika saker

Frågan har prövats i flera instanser. Både tingsrätten och hovrätten kom fram till att avgiftshöjningen i detta fall inte var att betrakta som “väsentlig” i den mening som krävs för att en köpare ska kunna frånträda ett förhandsavtal enligt bostadsrättslagen.

Det innebär att köparen enligt domstolarna inte haft rätt att häva avtalet trots den kraftiga höjningen av månadsavgiften. Samtidigt konstateras i överklagandet att rättsläget i Sverige i dag är oklart. Flera domstolar runt om i landet har bedömt liknande situationer på olika sätt, trots att avgiftshöjningarna varit betydande.

Köparna: rättsläget är oklart

I överklagandet till Högsta domstolen argumenterar köparna för att frågan är av stor vikt för rättstillämpningen. En central fråga är vad som egentligen ska anses vara en “väsentlig avgiftshöjning”.I dag saknas tydlig vägledning från Högsta domstolen om hur gränsen ska dras.

I vissa fall har domstolar gjort en bedömning baserad på procentuell höjning av månadsavgiften. I andra fall har man även tagit hänsyn till andra ekonomiska faktorer, exempelvis insats, upplåtelseavgift eller den totala kostnaden för bostaden. Detta har lett till att liknande fall ibland fått olika utfall.

En fråga som berör många bostadsköpare

Bakgrunden till tvisten är en utveckling som blivit allt mer vanlig i nyproduktion. Förhandsavtal tecknas ofta flera år innan inflyttning. Under tiden kan räntor, byggkostnader och finansieringsvillkor förändras kraftigt.

När den slutliga ekonomiska planen fastställs kan månadsavgiften därför bli betydligt högre än vad som angavs i förhandsavtalet.

Enligt köparna riskerar dagens rättsläge att innebära att hela risken för sådana förändringar i praktiken hamnar hos konsumenten – trots att lagstiftningen från början syftade till att ge förhandsköpare ett särskilt skydd.

Kan bli ett vägledande avgörande

Om Högsta domstolen beslutar att ta upp målet kan det bli ett vägledande avgörande för hur bostadsrättslagen ska tolkas i dessa situationer.
Ett klargörande skulle kunna få stor betydelse för framtida nyproduktionsprojekt och för de tusentals köpare som varje år tecknar förhandsavtal om bostadsrätter långt innan bostäderna står färdiga.

Frågan som nu väntar på svar är därför inte bara om en avgiftshöjning på 46,5 procent är väsentlig – utan hur stort skydd bostadsköpare egentligen ska ha när ekonomiska kalkyler i nyproduktion förändras.